Varför opt-out ger bättre skydd för konsumenter
Konsumentverket har tagit tillfället i akt att utnyttja den mediala uppmärksamheten kring telefonförsäljning för att återigen lyfta opt-in-frågan till den politiska agendan genom en debattartikel i Dagens Nyheter. Det är troligt att denna debattartikel snart följs av en formell skrivelse till regeringen. Förslaget handlar om att ersätta det nuvarande opt-out-systemet med NIX-registret, där konsumenter aktivt kan välja bort oönskade samtal, med ett opt-in-system, där företag endast får kontakta personer som har gett sitt förhandssamtycke. Konsumentverket försöker dock rama in debatten som en fråga om oetisk och otillbörlig telefonförsäljning.
För att tydliggöra vilka effekter förslaget skulle få, är har vi valt att dela upp frågan om telefonförsäljning i tre huvudsakliga delar:
1. Människor vill inte bli störda
Opt-out och opt-in är två olika modeller för att hantera oönskade samtal, men båda tillåter undantag för samtal från företag med vilka konsumenten redan har en kundrelation. I detta avseende skulle det inte bli någon större skillnad mellan de två systemen. Enligt statistik från NIX-nämnden är ungefär 50 % av de oönskade samtalen idag från företag där en kundrelation redan existerar.
En grundläggande princip, som även uttrycks i ICC:s grundregler för reklam och marknadskommunikation, är att konsumenten ska ha möjlighet att välja i vilka kanaler de vill bli kontaktade. NIX-registret bygger på denna princip och fungerar som ett centralt register där konsumenter kan anmäla sitt telefonnummer för att undvika oönskade samtal.
Ett opt-in-system kommer inte att innebära ett centralt register, som vissa kanske tror. Istället kommer varje enskilt företag att samla in och hantera konsumenternas samtycken på egen hand. I länder med starka opt-in-regler, som Tyskland och Österrike, ser vi att detta ofta leder till en omfattande insamling och handel med telefonnummer och samtycken, exempelvis genom tävlingar och lotterier. Om detta hade varit enkelt att kontrollera hade dessa länder redan gjort det, särskilt med tanke på hur seriöst de tar integritetsfrågor, (vilket vi vet genom GDPR). Liknande metoder förekommer även i viss utsträckning i Sverige idag.
Resultatet blir att konsumentskyddet försvagas. Konsumenterna fortsätter att få oönskade samtal, men utan ett centralt och välfungerande system som NIX att vända sig till. Istället tvingas de, ofta mer sårbara grupper, att kontakta varje företag individuellt för att dra tillbaka sitt samtycke, medan deras personuppgifter riskerar att spridas vidare.
Det som på pappret kan verka som en bra idé, leder i praktiken till ett sämre konsumentskydd.
2. Aggressiva och otillbörliga försäljningsmetoder
Aggressiva och otillbörliga försäljningsmetoder är redan förbjudna idag och påverkas inte av valet mellan ett opt-in eller opt-out-system. Till exempel ringde S-lotterier (Kombispel) sina egna medlemmar (som redan var kunder inom föreningen) – något som de hade kunnat göra även under ett opt-in-system.
3. Rena bedrägerisamtal
Bedrägerisamtal kommer sannolikt inte att påverkas av huruvida lagstiftningen tillåter dem att ringa eller inte. Bedragare bryr sig sällan om regelverk och kommer fortsätta sin verksamhet oavsett.
Sammanfattningsvis är valet mellan opt-in och opt-out endast relevant för frågan om konsumenters möjligheter att blockera oönskade samtal, och möjligen under en övergångsperiod efter en lagändring. På sikt kommer dock ett opt-in-system att leda till en ökad insamling av samtycken och ett försvagat konsumentskydd.
SWEDMA är fullt medvetna om problemen som är kopplade till telefonförsäljning och vi varken kan eller vill acceptera oetiska metoder. Vad vi däremot försvarar är den lösning som vi anser ger bäst konsumentskydd och fungerar mest effektivt på marknaden.
Alla artiklar